Bloggen

I takt med att allt fler har börjat jobba mer hemifrån och att en massa aktiviteter blivit inställda så får vi också mer tid med varandra. Det kan ju till viss del tyckas trevligt men det leder också till att vi får mindre tid för oss själva. Att hela tiden ha någon nära om man inte är van vid det kan skapa problem och konflikter.

Hur ska vi då hantera en konflikt? Finns det något sätt för dig att undvika en konflikt utan att du själv hamnar i underläge? Det ska vi titta lite närmare på idag.

En konflikt kan bero på många orsaker men en vanlig orsak är att du har ett önskemål som du av en eller annan orsak inte kan förverkliga. Det leder i sin tur till frustration och sedan kan det gå till handling.

En konflikt grundar sig i tre olika områden.

• Sakfrågor

Då kan konflikten handla om pengar, vem ska göra vad eller fördelningar av positioner.

• Beteenden

Här handlar det om konflikter som uppstår utifrån våra beteenden. Vad vi säger och hur vi beter oss mot varandra. Här är det viktigt att vi på en arbetsplats har tydliga regler för hur vi ska bete oss mot varandra.

• Attityder

Attityder är nu det som pågår inom oss. Hur vi ser på verkligheten. Där kan vi uppleva att andra som inte ser på omvärlden som vi gör är idioter.

Att ta tag i en konflikt tidigt är väldigt viktigt för annars så år risken stor att den eskalerar. Jag vill nu gå igenom konfliktens olika steg. Hur den eskalerar om vi inte tar tag i den. Den här modellen utgår ifrån Friedrich Glasls eskalationsmodell.

Steg 0 dialog

Där har vi ingen konflikt utan båda parterna samtalar med varandra.

Steg 1 diskussion

Då kan båda parter och lyssna på varandra. Man kommer med argument där man försöker övertyga de andra. Kan även bli laddat och irriterat.

Steg 2 Debatt

I debatten så har man slutat att lyssna på varandra. Man börjar försöka provocera varandra, förklara för motparten hur okunnig han är, går till personangrepp och utbrott ligger nära till hands.

Steg 3 Överkörning

Överkörningar så gäller det sakfrågor. Det tar sig uttryck på så vis att t.ex. när du kommer till jobbet så har andra gjort saker utan att fråga dig. Du har helt enkelt inget att säga till om.

Steg 4 Trakasserier

Trakasserierna hänger ihop med attityder. Där kommer sådant in som elakt skvaller. Försöka förminska den andra. Här kommer också sådant in som vi kallar för dementerbara straffbeteenden. Det betyder att man använder sådant som gester, tonfall, ironier och små trakasserier som man själv kan säga att det här är ingenting eller det här är bara skämt. Det här beteendet så kan pågå länge på en arbetsplats.

Steg 5 Ansiktsflykt

I det här skedet så har du kommit så långt att du inte ens vill se personen. Du gör vad du kan för att få personen omplacerad. Du börjar ta arbetsuppgifter ifrån honom. Personen får inte ens komma med i gemenskapen. I det här skedet så har personerna noll förtroende för varandra, man har till fula trick för att inte ens behöva träffa personen.

I steg 6-9 så har det helt gått över styr.

Steg 6 Strategiska hot – Ultimatum

Steg 7 Smärtsamma angrepp

Steg 8 Eliminering

Steg 9 Total konfrontation som leder till att båda går ner i avgrunden

En konflikt utvecklas ju inte alltid exakt som i den här modellen men det kan ändå hjälpa dig att se hur det kan vara. Och hur en konflikt fungerar och hur en persons agerande kan leda till en negativ utveckling.

När du går förbi steg 4 så då har du tappat kontrollen över konflikten. Du behöver ta tag i konflikten och reda ut den redan på steg 3 för att redan där så har ju människor slutat lyssna på varandra.

Konflikthantering

För att minska konflikter så är tydlighet väldigt viktigt. Framförallt på en arbetsplats men även hur man delar upp sysslorna hemma. Vem gör vad, när ska det göras, hur ska vi få bort frågetecknen?

När vi då vill jobba med en konflikt så behöver vi börja med beteenden. Det är ju också de som får konflikten att eskalera. Beteenden är ju också något som kommer utifrån att vi försöker tillgodose våra behov. Har vi ett dåligt beteende så finns det behov som vi inte får tillgodosedda.

Genom att lyssna till vad den andra har att säga och vad den personen behöver så kan vi underlätta konflikten. Ta ingenting förgivet och tolka inte. Fråga istället vad du menare med den där kommentaren eller blicken. På samma sätt så är det också viktigt att du berättar vad du behöver. Förvänta dig inte att andra ska veta om du inte säger det.

Om konflikten går så långt så att det kommer till steg 4 eller 5 så behöver man ta in en utomstående parts som kan hjälpa till att utreda konflikten för då har båda parter slutat lyssna och bara letar efter sätt hur man ska gå till angrepp.

Oberoende om det handlar om din arbetsplats eller hemmet. Och det är du eller en kollega som har en konflikt. Ta tag i det så fort som möjligt för på så vis så kan du förhindra att konflikten går över styr och människor börjar må dåligt.

Ha en fortsatt trevlig vecka!

Att vi är allt mera spända i kroppen är det många som surt fått erfara med allt från stel nacke till rygg och höftproblem. Att på runt med en hög spänning i kroppen så påverkar ju hela vår kropp och vår förmåga att röra oss.

Varför har vi så spända muskler?

För att vi ska kunna vara uppe, sitta, gå och stå så behöver vi ha en viss aktivitet i musklerna. Det behöver finnas en viss spänning. Om du ser på ett litet barn så kan det gå väldigt snabbt från att vara väldigt spända när de skriker till att vara väldigt avslappnade när de vilar. Det betyder att de har en låg spänningsnivå i sina muskler.

Allt eftersom vi växer upp och utsätts för stressande situationer som gör att vi spänner våra muskler. Det innebär att vi tränar vår kropp att hela tiden vara spänd, hela tiden vara på sin vakt för nästa stressande situation. Det leder till att skillnaden mellan att vara spänd och avslappnad minskar hela tiden

Om du tänker dig en stressad situation där du t.ex. ska hålla ett tal för 100 pers. eller att du har det väldigt stressigt på jobbet så du inte riktigt hinner med.  Hur känns det då i kroppen? För mig så känns kroppen spänd axlarna går upp och andningen blir ytlig. En känsla av att vilja fly.

Ju oftare som vi är i stressade situationer så desto mera tränar vi på att vara spända i kroppen. Skillnaden mellan att vara spänd och avslappnad blir allt mindre och mindre. Det betyder att vi får en högre spänning i våra muskler. Musklerna är mycket mera spända än vad som egentligen behövs och det tar mycket energi i onödan

På vilket sätt så påverkar det träningen med en hög muskelspänning?

• På grund av att musklerna är mera spända så tar det också mera energi.
• Att ha spända muskler gör att du även tappar en del av kontakten med dina muskler.
• Du får en minskad rörlighet
• Minskad avslappning efter passet.
• Minskad motivation och risken är stor att träningen uteblir.

Hur kan vi sänka muskelspänningen då?

När du går till ett gym och lyfter tunga vikter så tränar du ju på att muskeln ska dra ihop sig. När du vill träna din muskel på att slappna av så gör du tvärtom. Du spänner en muskel och sen slappnar du av och känner skillnaden. Då lär du muskeln igen att vara avslappnad och skillnaden mellan spänd och avslappnad blir bara större och större.

Enklaste sätter att göra det är att lyssna på en ljudfil med muskulär avslappning där du går igenom hela kroppen och du inte behöver tänka utan bara göra det som sägs.

Det finns de som tror att avslappningen är tillräcklig med att sätta sig bekvämt i soffan eller att lägga sig och vila. Det har också sina fördelar men det sänker din muskelspänning bara tillfälligt. För att sänka den så behöver du träna på det och träna så länge så att det blir automatiserat. Det betyder några veckor. Kan variera från person till person.

Mina egna erfarenheter av muskulär avslappning kopplat till träningen är att jag slappnar av mer mellan seten så att jag får en effektivare träning. Jag har även lärt mig att kontrollera spänningar i musklerna så att jag inte använder onödig energi t.ex. vid löpning. Så känner jag också av att kroppen är mycket mera avslappnad och jag sjunker djupare ner när jag vilar.

Ha en riktigt trevlig vecka och ta vara på dina resurser och möjligheter.

Hur ser ditt liv ut just nu? Hur blev 2020 för dig? Vad vill du ta med dig från det året och var vill du kasta i papperskorgen? Finns något du vill utveckla under 2021? Upplever du livet så att du inte vill göra några förändringar så får jag bara gratulera. Alla behöver inte förändras. Det är helt okej att vara nöjd som det är.

Men många har saker de vill förändra. Det kan vara att börja med nya och bättre vanor. Det kan vara att jobba med visa delar av sig själv som att bli modigare och bättre på att hantera rädslor. Eller så kanske du vill vända blicken inåt och prioritera dig själv istället för att hela tiden gå i andras ledband.

Varför är det då så svårt för oss att byta riktning och börja med något annat?

Hjärnans önskan är ju att vi ska överleva och må bra. För att du ska överleva så behöver hjärnan spara energi till det som är allra viktigast. Även om vårt förstånd säger att kylskåpet är fullt så reagerar inte hjärnans funktioner på det.

Om du vill göra en förändring i ditt liv så tar det mycket energi i din hjärna. Du behöver koppla om en mängd tankebanor och ibland ställa om hela tankesystem. Ju större förändringar du gör så desto mer energi krävs. Därför så kan det kännas motbjudande att ta itu med någonting nytt.

Det dyker upp tankar som ”det är väl bra som det är” även om det inte är bra. Allt för att vi ska hålla oss till de invanda beteende som tar mindre energi.

Orsaken till att vi ändå gör förändringar så handlar ju om lusten att utvecklas. Det kan vara väldigt individuellt vad vi vill göra. Allt från att stiga upp tidigare på morgonen till att säga upp sig från jobbet eller börja med bergsklättring.

När vi väl kommit igång med en utmaning så skapas också ett behov av att utvecklas. För varje steg du lyckas ta så får du en kick som ger dig motivation att fortsätta. Hjärnan är ganska trögstartad så därför så kan det vara en stor tröskel att ta sig över för en person som inte är så van vid att göra förändringar. Ju oftare du utmanar systemet så desto lättare blir det att kliva över tröskeln och du blir bättre på att göra förändringar.

Så när det tar emot att gå till gymmet eller ta din löprunda så handlar det inte om att du är lat. Det handlar om att hjärnan vill få dig att överleva.

Varför behöver vi en tydlig plan för att nå vårt mål?

Att sätt ett mål utan att ha en plan så är som ett kasta någon i havet och säga. Du får lära dig att simma på väg till land. Det finns ju alltid någon som är så envis att de kommer att lyckas men de allra flesta plaskar på en stund och sen drunknad.

Frågor som skapar tydlighet när du gör en plan.

• Vart är du på väg?
• Vad krävs för att ta dig dit?
• Vilka resurser och kunskap har du?
• Hur stora steg ska du ta och vilket är ditt första steg?
• Finns det något hinder som kan göra att du misslyckas?
• När är du vara framme?

Svara på dessa frågor. Skriv ner svaren så att de blir tydliga för dig och börja ta ett steg i tagen. För varje steg du tar så sker det nya kopplingar i din hjärna, du övervinner ditt motstånd och du får en dopaminkick som ger dig motivation till att ta nya steg och skapa nya vanor.

Lycka till med dina förändringar 2021!

Även om du har hört det i många andra sammanhang så säger jag det nu en gång till att vi nu har ett läge där vi väldigt långt begränsar oss från andra människor. Det gör ju att vi löper en mindre risk att bli smittade någon typ avförkylning.

Hur påverkar träningen då vårt immunförsvar? Gör hård träning oss sjuka eller är det hälsosamt?

När vi ser till motionärer så visar forskningen att de son tränar styrketräning 2-5 gånger i veckan eller konditionsträning i måttligt tempo 150 min i veckan så har det visar sig att de är mindre sjuka än stillasittande.

Vid hård träning så finns det en hypotes som kallas ”open windows” Det innebär att man skulle vara extra känslig för virus och liknande strax efter ett hårt träningspass. Det beror på att hård träning påverkar kroppen på flera vis och därför också sänker immunförsvaret.

Att ligga på en hög träningsvolym en längre tid så gör ju också att du försämrar immunförsvaret. Det som forskarna inte är helt eniga om är att om det är den fysiska träningen som bidrar till att förkylningsrisken ökar eller om det är den totala stressnivån som en för hög träningsnivå kan ge kopplat till för lågt energiintag, dålig sömn och för lite vila.

När det gäller att återgå till träningen efter en sjukdom så finns det väldigt lite forskning på det. Det som däremot rekommenderas är en del allmänna riktlinjer.

• Vänta tills att feber och halsont är borta.
• Återgå stegvis till träningen där du ökar träningen under lika många dagar som du varit sjuk. Har du varit sjuk i två veckor så ska du stegvis öka din träning under de två följande veckorna.
• Lägg in någon extra vilodag.
• Klä dig varmt och träna inte om det är kallare än -10 grader.

En sista punkt som jag vill ta upp när det kommer till att bli sjuk så är din stressnivå. Det som händer när du är stressad är att kroppens egen läkning minskar eller helt stannar upp och på så vis har du så mycket lättare för att bli sjuk men också svårare att bli frisk.

Ha en fortsatt trevlig advent!!

Nu så har vi kommit fram till självförtroende. De hör ju självklart ihop med självbild och självkänsla men det är också den ytligaste delen kan man säga därför att den endast är kopplad till prestation. Ändå då är det den delen som ofta lyfts fram som den viktigaste. Orsaker till att ordet självförtroende används så ofta och att många blandar ihop det med självkänsla så är att vi människor är så inriktade på att prestera och vi lägger stort värde i prestationen.

Självförtroendet skapas också utifrån våra tankar och erfarenheter. Det kan handla om hur duktig du är på ditt jobb att du litar på att du kan det du gör. Du har tilltro till din förmåga att prestera.

Ett dåligt självförtroende leder ofta till att man drar sig undan, tar inget ansvar, provar inga nya saker, du kanske stannar kvar på sitt gamla jobb för att du tror att du inte kan lära sig något nytt. Du vågar helt enkelt inte utmana sig själv på grund av rädsla för att misslyckas.

Du kan ha ett bra självförtroende men en dålig självkänsla. Det leder till att du börjar jämföra dina prestationer med andra och känner dig värdelös om någon annan är bättre på något.

Självbild, självkänsla och självförtroende hör ju ihop.

Om du jobbar med att stärka ditt självförtroende så kommer du bara att stärka självförtroendet.
Om du jobbar med självkänslan så kommer du att stärka både självkänslan och självförtroendet.
Om du jobbar med självbilden så kommer du att stärka alla tre delarna.

Hur är min självbild idag och hur vill jag att det ska vara.

Vi har ofta mycket lättare att granska andra än att granska oss själva. Nu ber jag dig att skriva ner 10 meningar om dig själv där du börjar meningen med:

Jag är en människa som….

• Sätt + tecken framför meningar som uttrycker något positivt om dig själv
• Sätt – tecken framför meningar som uttrycker något negativt om dig själv
• Sätt 0 framför meningar om de är neutrala

Vad blev resultatet nu när du spontant beskrev dig?

Tänk nu igenom meningarna och se vilka av de negativa eller neutrala. Hur kan du vända dem till något positivt?

På det här sättet så får du en tydligare bild av dig själv och insikt om vad du behöver förändra.
Du man nu skapa mål utifrån dessa meningar som kommer att leda till att du får en bättre självbild som i sin tur skapar en bättre självkänsla och ett bättre självförtroende.

Ha en riktigt trevlig helg!

Idag så vill jag lyfta det här med självkänsla och vad det är. Självkänslan grundar sig mycket på självbilden då det är utifrån den som vi skapar en bild av oss själva.

Vi kan dela in självkänslan i två delar.

• Den inre självkänsla

Det är den känslan du har när du ser dig själv i pegeln. Den känsla son skapas när du tänker på dig själv och vem du är.

• Den yttre självkänslan

Den är kopplad till prestation. Med en dålig yttre självkänsla så blir det att jag upplever att jag inte är värd något om jag inte presterar.

Jag skulle vilja beskriva självkänslan som en hink med vatten. En bra självkänsla så är hinken full och en dålig självkänsla så är det bara lite vatten på botten. Den här hinken har också en kran som inte är helt tät utan den läcker lite. Det innebär att du hela tiden behöver fylla på din hink.

Det som tömmer din hink och gör att din självkänsla går i botten är.

• Negativa tankar.
• Nedvärdera sig själv.
• Kritisera sig själv.
• Döma sig.
• Oärlighet mot sig själv.
• Hån / förakt / mobbning.

Det som fyller på din hink är.

• Uppskattning
• Uppmuntran
• Uppmärksamhet
• Acceptans
• Respekt
• Kärlek

Alla dessa punkter både de positiva och de negativa är sådana som du kan få från andra men det är också sådana som du kan ge till dig själv.

När man mår riktigt dåligt så är det lätt hänt att man börjar hoppas på eller förvänta sig det från andra. Varför är det ingen som ger mig uppskattning, uppmärksamhet eller respekt?

Då är det viktigt att komma ihåg att det är du som har ansvaret över din hink. Du har möjlighet att själv fylla på den eller att minska på flödet som går ut genom att vrida igen kranen.

Jag vill nu be dig att ta penna och papper och skriv ner att på vilket sätt kan du förändra vattennivån i din hink?

Ha en bra fortsättning på veckan.

Förra helgen så hade jag en föreläsning om självbild, självkänsla och självförtroende. Det råder lite ovisshet om vad dessa begrepp betyder så därför så vill jag dela med mig lite från min föreläsning.

Självbilden är något som börjas skapas från dag ett när vi föds. Då börjar vi ta in intryck från omvärlden. Största delen så censurerar hjärnan bort men en del så fastnar som minnen i vår hjärna. Vi tänker ju alltid i bilder så därför kan vi säga att vi lagrar en massa bilder i vår hjärna. Ju äldre vi blir så desto mera bilder har vi lagrade. Utifrån dessa bilder så skapar vi en helhetsbild av oss själva och vår verklighet. Vem är jag? Hur ska jag bete mig? Vad tycker och tänker jag?

Alla dessa bilder så skapar vi utifrån från vår miljö, människor runt omkring oss, våra erfarenheter, vår livssituation men också våra egna tankar skapar vår bild av oss själv. Vi har ju alla både positiv och negativa bilder i vår hjärna och där så behöver vi hitta en balans för att må bra.

Det betyder att självbilden ligger till grund för våra värderingar, trosföreställningar, vanor, rutiner och känslor men också vår trygghetszon skapas utifrån vår självbild.

Vår trygghetszon är viktig för oss för att vi där kan hitta lugn och ro och den ger oss möjlighet att varva ner. Men det kan också vara en begränsning för oss.

Om din självbild säger till dig att du inte kan springa. Människor i din omgivning har sagt till dig att du inte kan springa och du har någon gång testat och det har bara känts jobbigt. Då känns det tryggt att vara i din trygghetszon och sitta där och intala dig att du inte kan. På så vis så begränsar du också din träning.

Genom att då ta dig ut på en promenad och då lägga in korta löpintervaller så går du utanför din trygghetszon. Det kan kännas tungt och svårt i början men ju mera du jobbar på det så desto lättare börjar det gå. Du börjar inse att du faktiskt kan. Det leder till att du vidgar din trygghetszon och även förändrar din självbild.

På samma sätt så kan du jobba med andra delar av din självbild också för att får en bättre bild av dig själv, en större trygghetszon. Utmana dig själv och ta ett kliv utanför din trygghetszon så kommer du också att stärka din självbild.
Konkreta övningar för att jobba med din självbild, självkänsla och självförtroende kommer i del 3.

Ha en riktigt bra start på veckan.

När du ser en tiger som befinner sig ute i naturen så är den otroligt respektingivande och kraftig. Den har kontroll på situationen och den tar plats.
Den typen vi oftast ser är ju de som finns på zoo eller cirkus. Hårt dresserade och begränsade av andra. Det har tappat en hel del av sina förmågor just på grund av att de inte använt den och tränat dem

På samma sätt är det ju också med oss människor. När vi förd så börjar vi steg för steg träna upp oss för att klara de utmaningar som kommer. Barn är ofta väldigt livliga fram till 5 års åldern. Då händer något och vi börjar mer och mer anpassa oss till omgivningen. Vi börjar ta till oss andra människors kommentarer och vi försöker anpassa oss till gruppen.

Tigerungar börjar ju tidigt att leka, brottas och jaga allt som rör sig. Just för att träna upp det som den behöver för sin framtid.
På samma sätt så behöver vi människor också träna upp oss för framtiden. De utmaningar vi har är vår träning. Varje konflikt kan du se som ett träningspass.

Dina begränsningar.

Om du inte tränar upp dig och blir stark så är risken stor att du blir den som av andra blir dresserad och satt i bur. Andra säger åt dig var du ska tycka, tänka och göra. Det kan även gå så långt att du börjar känna dig bekväm i din bur. Då behöver du inte ta något ansvar och det negativa som händer upplever du som någon annans fel.

Dina styrkor. 

Styrkor kommer aldrig av sig själv. Det handlar heller inte om talang eller tur. Det handlar om träning. De fysiska musklerna så tränar vi ju för att bli starkare, rörligare och uthålligare.

Det samma gäller med de mentala musklerna. Det måste också tränas för att bli starka.
Det kan vara t.ex. mod, fokus, acceptans, optimism, ta ansvar eller att förlåta. Listan kan göras lång.

Övning.

Som jag i början skrev så börjar vi i tidig ålder att anpassa oss till omgivningen. Vi blir också skyddade från att ta oss ann våra motgångar.

• Kan du nu skriva ner när du har blivit skyddad?
• Vilka mentala muskler är det som du behöver träna upp nu?
• Vilka utmaningar vill du ta dig ann för att träna upp dina mentala muskler?

Genom att träna upp din mentala styrka så skapar du också möjlighet att släppa loss din inre tiger.